Den som är ansvarig för vad en häst ska äta, bör också skaffa sig grundläggande kunskaper

om hästens mag-tarmkanal, näringsbehov och utfodring.

Näringsbehovet är individuellt

Det första du gör är att räkna ut hur mycket näring just din häst behöver. Det som är avgörande är hur mycket den väger och hur hårt den tränas. Näringsbehovet utgörs dels av underhållsbehov, det hästen behöver när den inte utför något arbete, dels av träningstillägg. Majoriteten av alla ridhästar går det som i näringsbehovstabellerna brukar kallas för "lätt träning", med träningspass och tävlingar på lätt nivå. "Medelhård träning" är intensivare träningspass och tävling upp till och med medelsvår nivå. "Hård" och "mycket hård" träning är det nästan bara elitpresterande hästar som kommer upp i. Hästar som går samma typ av arbete kan ha olika stora behov, beroende på hur vältränade de är, deras arbetsvilja och temperament. När du uppskattar din hästs träningsintensitet så utgå från det genomsnittliga arbetet under en vecka.

Ta reda på vikten

Det bästa sättet att bestämma hästens vikt är naturligtvis att väga den. Många veterinärkliniker har våg och det finns också företag som kommer ut till ditt stall med våg. Man kan också få en uppskattning av hästens vikt genom att mäta den och beräkna med en formel. Genom att använda flera formler och ta medelvärdet kan man komma lite närmare sanningen.

Hästens hull kan bedömas genom att man med utspärrad hand trycker och roterar handen över revbenen i sadelstaden. Hästen har normalhull om man kan ana revbenen under huden och ett underhudsfettlager. Om hästen behöver gå upp i vikt får man lägga på lite och om den behöver gå ner lite får man dra av, innan man kollar näringsbehovet utifrån vikten.

Viktiga näringsämnen

Det finns en rad olika näringsämnen man kan ta hänsyn till när man beräknar foderstaten. Vi tar upp de fyra viktigaste. Energi är i utfodringssammanhang inte detsamma som hur pigg hästen är. Det handlar istället om hur mycket omsättbar energi, mätt i megajoule (MJ), som hästen behöver per dag för att behålla sitt hull och kunna utföra sitt arbete. Får hästen i sig för lite energi kommer den att bli mager, och får den i sig för mycket blir den tjock.

Protein mäts i gram smältbart råprotein (smb rp) och det behöver hästen bland annat för att kunna bibehålla och bygga muskler. Om grovfodret är mycket proteinrikt kan behovet överskridas, utan att det påverkar hästen negativt. När det gäller energi- och proteinbehovet är det inte bara deras värden som är viktiga, utan även deras inbördes balans. För en vuxen häst som inte är dräktig eller digivande bör kvoten dem emellan, dvs antal gram smältbart råprotein dividerat med antal MJ energi, smb rp/MJ, vara runt 6,0.

Mineralerna delas in i makro- och mikromineraler, beroende på hur mycket av dem som hästen behöver. Kalcium (Ca) behöver hästen för att bygga upp skelettet och för muskelarbete. Fosfor (P) är också viktigt för uppbyggnaden av skelettet, men även för energiomsättningen i cellerna. Onödig överutfodring av mineraler bör undvikas. Om hästen får tillräcklig mängd grovfoder av god kvalitet, och behoven av kalcium och fosfor är tillgodosedda, brukar det vanligen innebära att även de andra mineralerna ges i tillräcklig mängd. Precis som för energi och protein så är även kvoten mellan mineralerna viktig. För en vuxen häst i lätt till medelhård träning bör den kvoten, gram Ca dividerat med gram P, vara minst 1,4. Det gör ingenting om den är högre, så länge fosforbehovet är täckt.

Grovfodret - det allra viktigaste

Ett grovfoder (t ex hö eller hösilage) av god kvalitet ska vara grunden i alla foderstater, eftersom det är vad hästens mag-tarmkanal är anpassad för. Med ett bra grovfoder behöver de flesta ridhästar faktiskt inget annat foder! Om hästen får i sig för lite grovfoder kan det leda till en rad komplikationer, däribland kolik och olika beteendestörningar.

För att veta om, och i så fall med vad, grovfodret ska kompletteras för att ge hästen vad den behöver, krävs en analys. Det går inte, ens för den bästa foderexpert, att se på fodret hur mycket näring det innehåller. Analyssvaren anges både per kg foder och per kg torrsubstans (torrsubstans är det som finns kvar när man torkat ur allt vatten ur fodret). Du ska använda värdena som gäller per kg foder. Det är viktigast att analysera grovfodret, eftersom det ges i överlägset störst mängd, och dessutom är det som kan variera mest i näringsinnehåll. För övriga fodermedel, som till exempel havre och korn, kan man hämta värdena från olika tabeller.

När du har fått fram din hästs näringsbehov är det dags att börja pussla ihop en foderstat som tillgodoser det på bästa sätt.

Bygg stommen med grovfoder

Först och främst ska du alltså se till att din häst får i sig tillräckligt med grovfoder. För varje 100 kg som hästen väger behöver den minst 1 kg torrsubstans (TS). Hur mycket det motsvarar i foder beror på vilket grovfoder du använder. Hö har oftast en torrsubstanshalt på 84%, vilket gör att 1 kg TS motsvarar ca 1,2 kg hö. För hösilage kan torrsubstanshalten variera desto mer. Vilken torrsubstanshalt just ditt hösilage har framgår av analysen. Om TS-halten är 57% betyder det att 1 kg av fodret motsvarar 0,57 kg t.s. Alltså behövs 1/0,57=1,8 kg av fodret för att motsvara 1 kg TS.

Se även till att minst underhållsbehovet av energi täcks av grovfodret. På så sätt är det också enkelt att ändra foderstaten om hästen behöver vila en längre tid. Då kan du bara ta bort alla extra foder och hästen får ändå i sig vad den behöver.

Eventuell komplettering för att fylla energi- och proteinbehovet

Om man behöver ge något mer än hö för att fylla hästens energi och/eller proteinbehov är det nästa steg. Saknas det energi är det en god idé att använda ett tillskottsfoder med högt energiinnehåll, t ex någon form av kraftfoder, som havre. Det mest energirika är olja, som dessutom inte innehåller något protein alls, vilket kan vara bra om foderstaten i övrigt ger tillräckligt med protein. Man kan ge vilken olja av livsmedelskvalitet som helst. Behöver du lägga till mer protein kompletterar du med ett proteinrikt foder, t ex lusern eller sojamjöl. Lusern är bra eftersom det också innehåller mycket fibrer vilket är bra för hästens mage. Sojamjöl är en billig proteinkälla med god proteinkvalitet.

Om du väljer ett färdigfoder så akta dig för att falla i tillverkarnas marknadsföringsfällor! Om ett foder kommer att göra din häst piggare/lugnare/starkare osv avgörs inte i första hand av vad just detta foder innehåller, utan hur foderstaten ser ut i sin helhet, och hur hästen tränas så klart. Det är därför foderstaten inleds med grovfodret, då ser du vilken typ av näring du behöver komplettera med. Många av de färdigfoder som innehåller mycket energi innehåller också förhållandevis mycket protein (protein/energi-kvoten är högre än 6,0). Det innebär att de kanske inte är rätt foder för din häst om den redan har sitt proteinbehov tillgodosett. Då kanske det passar bättre att komplettera med ett lågproteinfoder, där kvoten protein (smb rp) / energi (MJ) är lägre. Så innan du väljer färdigfoder är det bra att skaffa innehållsförteckningarna från flera olika, så att du kan välja det som passar ditt grovfoder bäst.

Eventuell komplettering för att fylla kalcium- och fosforbehovet

En del hästar äter pelleterade mineraler utan att de behöver blandas med något smakligare. Så kan dom som enbart ger hö och mineraler och även dom med färdigfoder komplettera med 0,1 kg betfor. Det är inte nödvändigt näringsmässigt, men kan underlätta intaget av mineraler och eventuellt salttillskott.

Hästar som svettas behöver tillskott av salt

En annan viktig makromineral är natrium (Na). Det finns bara i små mängder i hästens naturliga föda, så en häst som arbetar och svettas behöver ofta tillskott. Att enbart ha saltsten är inte tillräckligt för dessa hästar. Det enklaste är att ge vanligt salt, natriumklorid (NaCl). Kom ihåg att det ska vara utan jod!

För att täcka underhållsbehovet av natrium hos en häst så behöver den extra salt. När hästen svettas förlorar den natrium, vilket gör att behovet ökar. Hur mycket beror naturligtvis på hur mycket den svettas, men för en "normal" ridhäst rör det sig ofta om en totalgiva av 40-60 gram salt om dagen, vilket motsvarar 2-3 matskedar. Färdigfoder och mineralfoder har ofta salt tillsatt, då kanske du inte behöver ge extra salt.

Långsam invänjning av den nya foderstaten

Om den foderstat du nu beräknat skiljer sig mycket från den hästen haft tidigare är det viktigt med en långsam invänjning, som vid alla foderbyten. Gör förändringen stegvis och låt den ta flera veckor.

Kom ihåg att göra en avstämning

Som nämndes i inledningen är det svårt att uppskatta näringsbehovet för en specifik häst, eftersom det är så många faktorer som spelar in. Men genom att räkna ut en foderstat och följa den, har man kommit en bit på vägen. När du använt den nya foderstaten en tid är det dags att utvärdera. Hur fungerar det? Håller hästen det hull du önskar och klarar den av sitt arbete tillfredsställande? Kanske behöver något i foderstaten justeras. Du kan till exempel ha uppskattat vikten eller träningsintensiteten fel.

Beräkna hästens vikt

Måtten tas i centimeter och vikten fås i kilogram.

Formel 1:

A+B-785= vikt

A)    4,3 x lansmärkesomfång

B)    3 x mankhöjd

Formel 2:

CxD/8900= vikt

C)    Bröstomfång x bröstomfång

D)    Längd

A)    Lansmärkesomfång mäts från gropen framför manken och runt bålen.

B)    Mankhöjden mäts från hov till mankens högsta punkt.

C)    Bröstomfång mäts runt bålen, bakom manke och armbåge.

D)    Länd mäts från armbåge till bärbensknöl.